sju hav senare

Att börja en måndag med att inse att det är tomt i kaffeburken är ju katastrofalt. Just nu när jag visualiserar den goda koppen kaffe framför mig inser jag att jag nog faktiskt aldrig varit så kaffesugen i hela mitt liv.
Ja, jag skulle ju kunna gå till affären och det hade väl tagit mig ungefär en kvart, men det känns ändå som en kvart som jag inte har. Måste sätta igång med en uppgift som ska in imorgon (!)
Jobbigt hörrni.

Jag får väl göra mig en kopp te eller nåt?