sju hav senare

Inatt när jag skulle sova började jag tänka på en gammal händelse och blev arg. Kunde inte somna för att jag bara låg och störde mig på detta.

För några månader sedan var jag och Lukas hemma i Varberg och gick en sväng med alla våras kära Kalle på Breared. Vi stannade vid det nya "Breared centrum" och tog en glass och vände sedan för att gå tillbaka. Kalle uträttar såklart sina behov. Han gör det vid sidan av vägen mot en trästolpe. Då kommer en kvinna ut från sin altan och är förbannad. Hon säger att Kalle kissat i närheten av hennes blivande gräsmatta och att det är väldigt opassande för att hundkiss stinker ju så otroligt mycket och det vill hon inte att det ska göra i närheten av hennes gräsmatta.
Jag blev så paff att jag inte fick ur mig allt det jag borde sagt. För det första: Vem orkar bli så arg på en liten söt hund att hon måste gå ut för att skälla på oss? För det andra stinker inte hundkiss! För det tredje kissar hundar typ en halvdroppe för att markera sitt revir. Stackars människa som orkar bli arg på sånt. Och jag är väl lika tragisk jag som blir arg ett halvår efteråt :)

Hur kan man bli arg på denna söta lilla vännen? Love you Kalle