sju hav senare

Idag hände det. Jag lyckades springa hela 2,5 kilometers slingan utan att stanna eller börja gå en enda gång (!!) Detta kanske låter som lätt som en plätt för er, men jag ska berätta att för mig satt detta långt inne. Jag känner ändå att jag har Maria att tacka för detta, hon sprang med mig och genom att prata med henne tänkte jag knappt på att det var jobbigt. TACK! Lite dålig kände man sig allt när Maria sprang hela slingan en gång till medan jag satte mig och njöt av solen på gräsmattan istället, men kände att för en gångs skull ville jag komma hem från springningen utan ett nederlag, så så fick det bli!!
Ja ni hör, vårt nya sunda och hälsosamma liv håller i sig! Det kunde man inte tro.

Nu blir det lite Seinfeld innan jag måste hoppa i säng. Måste komma upp tidigt imorgon och ta blodprov på vårdcentralen innan skolan imorgon.