Give me a call (not)

När jag var hos läkaren förra måndagen sa hon att hon bara skulle ringa "om det var nåt farligt" (Bra att uttrycka sig så). Detta kunda ta mellan en och 10 dagar. Varje dag nu går jag och hoppas att mobilen INTE ska ringa. Jag är inte rädd för det som jag var där för, jag tänker bara att dom kommer hitta nåt annat som jag inte visste om när dom snokar runt i mitt blod.
Jag vet, jag är så nojig. Men så har jag alltid vart. Kan inte riktigt slappna av.

Snart ska jag ner på stan och fika med Hanna, vi har bara setts en gång sedan hon kom tillbaka från USA efter nyår, vilket är alldeles för dåligt. Kanske kör en liten shoppingrunda också när jag ändå är nere där, var också länge sedan sist. Hårfärg behövs också, gammal och gråhårig som jag är!

Hej då

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0